Dessa vida fält som likt ormar

ringlar förbi

I sinnets störda uppluckrade

virvlar

Gula bruna röda i en enda vidrig

sörja

Vansinnet stegras i etapper och

vinner sin seger

inget sägs

inget görs

för inget störs

Suckar kommer i stötande vinande

pustar

Sömnlöst studsar de runt som galna

tennisbollar

Inget lugn i sinnet sker

Ingen mera någonsin ler

Frågor om svar blåser väsande kring

huvudet

Kommer det någonsin ro i störda desorienterade sinnen

Dessa vidriga malätna världar av

omättliga monster

Hånfullt flinar de dem i ansiktet tills

de kreverar

Kvar är endast deras trasiga sinnen

Deras sönderrivna själar

Trampade till stoft i vidrighetens

äckliga värld

Tills de inget är

Min desperata längtan efter Dig

sliter sönder mig

Min bön är ur förtvivlans djup

långt därnere utvidgar sig ett stup

Jag pratar hysteriskt med Gud

över mina läppar kommer inte

ett ljud

Tårar rinner över mina kinder som

ett vattenfall

Vinden som går genom min kropp är

varm och inte kall

Jag känner Herrens närvaro så oerhört

stark

märker hur min tro på Honom

tar fast mark

Om jag överhuvudtaget något tvivel

haft

har det nu försvunnit med hjälp av Hans

enorma kraft

Till bredden Hans närvaro fyller hela mitt

innersta rum

Hans enorma kärlek gör mig jublande och

inte stum

Käre Far tack för att Du alltid ser

mig

och att jag får känna mig älskad av

Dig

I know I should

I wish I could

But it isn´t

that easy

Det unkna

snuskiga

och hemska

Det vidrigt

sjuka

äckliga

aset som någonsin

funnits

sitter i sinnet och

vrider till det

tills det är oigenkännligt

Det drar

det sliter

och förför

knäcker och

förstör

Bortom mörker och

lidande

bortom allt förstånd

psykets ständiga

ruiner

Den vägg som är i

vägen för ljuset

det goda

i vägen för det som läker

och helar

Men den styrka

Kraften

som finns i Ljuset

kärleken som prunkar

i Den Störste

i Härskaren

över himlarna

Skaparen av alltet

alltets Herre

och Mästare

Fridens Furste

Kärleken

Kraften

Godheten

Livet

Krossar väggen

förintar aset

med en fingerviftning

för evig tid

Hon kom till barndomens gator

hem till trygghetens kända

miljöer

hetandes sitt flicknamn

många erfarenheter rikare

lite trasigare i själen

kom hon hem

Lyckliga gatorna fanns där

hon lämnat dem när hon

flyttat från allt hon älskat

och älskade

Med ett lyckligt lugn i själen

gick hon på gatorna hon

kände

smekte ytterväggarna på husen

hon sett sedan barndomens dar

hemma

Iblann går tankarna alldeles för fort

i skallen

ena sekunden e de i vardagsrummet

å sen i hallen

vissa dar e de katter som rantar runt

å snackar en massa strunt

Rätt som de e e tankarna ute i

bushen

å lokaliserar för å hitta den rätta

kursen

Efter ett långt tag traskandes runt

å efter en massa elände å strunt

får man komma tillbaks hem

fantasktiskt hel till liv å lem